Dahkki(t) Niemi Milla, Nyman Madeleine
Almmustuhtti Metsähallitus, Vantaa, 2013
Siidolohku 50 s.
Giella
svenska
Eará giellaveršuvnnat
Almmustahttinráiddut
Metsähallituksen luonnonsuojelujulkaisuja. Sarja A 205
ISSN-L 1235-6549
ISBN 978-952-295-037-6 (pdf)
Čoahkkáigeassu

I denna rapport presenteras bakgrunden till och de viktigaste resultaten av projektet ”Vitsvanshjortens ekologiska och sociala verkningar i Ekenäs skärgårds nationalpark”, som genomfördes år 2013. Målet för projektet var att få fram information om huruvida vitsvanshjortens närvaro i nationalparken och dess närområden har ekologiska, ekonomiska eller andra skadliga verkningar, och om fallet är så, hurdana de här verkningarna är. Resultaten kan användas då man planerar vården av vitsvanshjortstammen i Ekenäs skärgårds nationalpark.

Vitsvanshjortens eventuella ekologiska verkningar i Ekenäs skärgårds nationalpark utreddes genom en litteraturöversikt. Översikten kompletterades med intervjuer med finländska experter och med resultaten av en invånarenkät, i vilken man utredde de sociala verkningarna. Utredningen visar att vitsvanshjortens bete kan skada förnyelsen av både vedväxter och blomväxter i området. Betet kan å andra sidan också ha positiva verkningar, eftersom det hindrar igenväxning av ängar.

I projektet ingick dock inte vegetationsinventeringar eller andra fältarbeten, så det råder ännu viss osäkerhet om de ekologiska negativa och positiva verkningarna.

Vitsvanshjortens sociala verkningar utreddes med hjälp av en enkät. Frågeformulär sändes till invånarna i byarna i närheten av Ekenäs skärgårds nationalpark. Enkäten gick till alla 18 år fyllda invånare med stadigvarande adress i nationalparkens närhet och alla ägare av fritidsbostäder i området. Frågeformuläret sändes till sammanlagt 584 personer, och svarsprocenten var 52,5. Enkätdeltagarnas åsikter om vitsvanshjortstammens utveckling i nationalparken och dess närområden var delvis motstridiga; en del svarare ansåg att stammen vuxit under de senaste fem åren medan andra uppskattade att stammen minskat. Över hälften (60 %) av svararna var av den åsikten att jakt på vitsvanshjort borde tillåtas inom nationalparken. Endast en liten andel av svararna ansåg emellertid att vitsvanshjorten är en skadlig främmande art som borde avlägsnas från parken. Merparten (79 %) ansåg att man borde reglera vitsvanshjortstammen genom jakt i områdena utanför nationalparken.

I invånarenkätens delar för fritt formulerade kommentarer lyfte svararna starkt fram de skador som vitsvanshjorten orsakar då den äter av växtligheten. Svararna uppgav i synnerhet skador på trädgårdsland och planteringar, men därtill var observationer av att vitsvanshjortar skadat förnyelsen av trädplantor, ris och blomväxter mycket vanliga. En del av svararna poängterade också vitsvanshjortens eventuella roll i att fallen av fästingspridda sjukdomar (främst borrelios) ökat.